Det var en gång…

… en fin och välsorterad butik med strukturerade högar i storleksordning, numera ett minne blott.

I det här kaoset har jag tillbringat de senaste 8 dagarna. I och med mina tidigare inlägg så har ni redan förstått att jag anser att människor inte har den minsta respekt för varken kläder eller personal i såna här sammanhang. Därför så tänker jag inte klaga idag, utan i stället berätta hur mycket vi har skrattat, så mycket så att vi har gråtit hysteriskt och fått kramp i magen. Tröttheten tog över denna tisdag och mitt i allt kaos och kaffedrickande så råkade vi ut för ett ordentligt skrattanfall.

Det var helt enkelt droppen idag när en person kom fram till oss med två ”höger fot” sandaler för att fråga vad de kostade, om hon möjligen kunde få dem billigare för att de var till samma fot!? Då klarade jag inte av att hålla mig längre, mitt i den stora konkurstragedin så hade vi nått botten av girighet och utbrast i ett hysteriskt skrattanfall. Efter att ha svarat på frågan och erbjudit henne de två högerfotade sandalerna för 100 kr så bröt vi ihop, skrattade, skrattade och skrattade så att tårarna rann.

Gick hem tidigare idag, tack o lov. Hämtade världens vackraste lilla människa på förskolan och nu sitter vi här framför Pippi med tända ljus och bara myser, det doftar lax med citronsås från ugnen och i morgon så tog jag ledigt. En hel dag tillsammans har vi, den ska vi ta vara på! Pussas och kramas i massor, äta frukost länge och planera endast roliga aktiviteter för dagen. Härligt!