Att vara badklar.

Igår så kom mormorn och morfarn hem, från Thailand.

I en månad så har de åkt runt till exotiska öar, druckit fruktdrinkar och gjort överdrivet härliga saker. Och vi har saknat dem så mycket! Det blir ju så tomt, när någon i familjen försvinner, sådär länge. Signe flög fram till dörren när den klassiska knackningen gjordes och slängde sig i armarna på mormorn som såg ut som en pepparkaka. Brun som en pepparkaka. Efter henne, så kom morfarn, ännu brunare. Han blir ju helt galet brun varje gång som han riktar näsan mot solen.

Och med sig, så hade de bland annat en helt fantastisk liten baddräkt till Signe.

Så, nu är hon badklar inför Grekland.

Nu kör vi lördag!

Med allt vad det innebär.

Häng och långmorgon i soffan, bland annat.

I någon slags ihopsnurrad kärleksfull röra.