Det här med sommarjobb, är ju toppen. Men det är inte så dumt att få vara ledig på sommaren heller! Därför så ger MER alla som jobbar under sommaren, chansen att vinna en vikarie som ersätter vinnaren under en vecka. Vikarien gör jobbet, vinnaren får lönen och mer sommar!
Ett ganska bra upplägg.
Tävlar gör man på instagram.com/mersverige
1. Spela in en film med vad du ska göra på din lediga vecka om du vinner en sommarvikarie. Filmen får max vara 15 sekunder lång.
2. Posta den på Instagram med hashtaggen #mersommar. Glöm inte att tagga @mersverige.
3. Försök få så många likes du kan! De 20 mest gillade bidragen går till final varje vecka. Bland dessa utser en jury filmen med det mest underhållande svaret. Vi kontaktar dig på Instagram om du blir nominerad.
Ps. Tänk på att du behöver ha en öppen profil för att kunna delta.
Klicka dig vidare från filmen för att läsa mer om tävlingen!
Ah.
Vi är på en liten Sverigetripp, typ.
Någon slags roadtrip som börjar nedåt och slutar uppåt.
Och just nu så sitter jag och vickar på tårna till härliga Zara Larsson som sjunger på Allsång på Skansen. Jag sitter i soffan, i det fantastiska sommarhuset nere i Småland. Signe snarkar i rummet intill och kvällssolen smyger in igenom de enorma fönstren på framsidan och rakt in på oss i vardagsrummet. Ljuset studsar lite lätt mot de obehandlade trägolven.
Det här huset alltså.
Det är så mysigt här.
Allt är så personligt.
Och alla människor är så trevliga och pratar som Emil i Lönneberga.
Eftermiddagsbadet.
Vi har varit här i snart tre dagar nu.
Hunnit plocka kantareller, ätit Peters fantastiska kantarellstuvning till frukost, fyndat kaffemaskiner och vaser på loppis, handlat i närbutiken och putsat lite på de engelska uttrycken. I morgon så åker vi vidare igen, vidare uppåt igen och tar tillvara på den sista semesterveckan.
Det är tillåtet att köra omvägar, på semestern.
Ah.
Vi var ju i, på Kungsbyn förra veckan.
Jag rekommenderar verkligen alla att åka dit. Vilken fantastisk plats att tillbringa en förmiddag på. Där finns det djur och natur, det är öppet och rent och omsorgsfullt strukturerat. Dessutom så verkar de verkligen värna om djuren där. Något som självklart spelar en stor roll. De hade liksom inte snålat med utrymme.
Varken för besökarna eller djuren.
Det fanns gott om plats för alla!
Lamorna.
Vilka fantastiska djur.
Så otroligt oproportionerliga, liksom.
Och alldeles underbara.
Massor av grönt.
Och massor av plats.
Till lunch sen så blev det våfflor.
Lyxvåfflor.
Och lite häng i den fantastiska trädgården!
Bara det, att det fanns ett piano mitt i trädgården.
Och styltor, som pappan tappert kämpade med.
För, det hade ju gått förr det där med att gå på såna där.
Jourå, tillslut så gick han minsann några steg på de där.
Och han då, lemuren som fick alla att dra på smilebanden lite med sin sköna stil.
Han väntade och väntade, på lunch när han satt där och toksoftade.
Sen, så mötte jag honom.
Han som var någon slags blandning mellan forntiden och odjuret (i Skönheten och odjuret). Den där fantastiskt maffiga bisonoxen som liksom låg och slappade i sin hage. Jag försökte mig på att knäppa några bilder igenom gallret och nog blev jag lite skrämd, lite ranglig, när han sen reste på sig och vände sig rakt emot mig och den smattrande monsterkameran.
Maffig, alltså.
Jo.
Och idag så har det regnat hela dagen. Vi hade spenderat några timmar på stan, en lunch och sen reafyndat ett hysteriskt svårt legohus som byggdes upp när vi kom hem. Småsmåsmå bitar, som skulle sitta på de mest otänkbara platserna. Pappan fick rycka in och rädda konstellationen medan jag och Signe fortsatte bygga med annat. Nu lyser solen igen, så nu hoppas vi på bättre väder i morrn.
Då blir det eventuellt åka av.
Igår var vi på Kungsbyn.
Alltså, vilket härligt ställe. Öppna stora ytor för alla djuren, rent och fräscht och omtänksamt. Där trivdes vi verkligen. Och där fanns det hästar, såklart. Första gången Signe red var ju när vi var på Furuvik djurpark för någon månad sen. Tänk, vilken modig tjej vi har. Då skumpade hon runt på en liten miniponny.
Bara det, mer än vad mamman hade gjort.
Och igår, så var det en lite större häst som stod där och väntade på oss.
Och det var ju helt fantastiskt.
Att få rida på en så stor häst, mitt ute i det gröna.
Den där lilla lilla kroppen som skumpade runt på den stora hästryggen.
Och mamman hade gåshud och fladdrande kärleksfjärilar i bröstet, en bit bort.
Min modiga lilla tjej.
Alltså.
Tänk vad dagarna rullar och nästan går in i varandra, när det är semester.
Vi njuter av tillsammanstiden.
Idag skiner solen, det vankas Power Meet i stan, bara ett par meter ifrån vårt hus och redan igår kväll så brummade det rejält utanför sovrumsfönstret. Vi bor ju liksom mitt i det, så vi får ju verkligen ta del av brummandet och folkfesten. Förra året, så flydde vi stan. Men i år så ska vi vara hemma och möta brumbrumfesten, ta del av den och liksom leva mitt i den, ett par dagar.
Nästa vecka, så åker vi nog iväg några dagar på Sverigetripp.
Vi får se.
Det är ju det som är så skönt med semester.
Det där, ”Vi får se”.
Är en lagom virrig småbarnsmamma och egenföretagare, vars stora intressen är foto, design och inredning. Jag kombinerar projekt inom företaget med studier på Berghs School of Communication. Samlar på inredningstidningar och missbrukar sötlakrits. Är en sån där kreativ själ som älskar konst och projekt och fart och fläkt. Lever med sambo och dottern Signe (3år) i en lägenhet mitt i stan, med knarrande trägolv och elefantöra odlingar i köksfönstret. Välkommen!
