När solen tittar fram, då vaknar staden till liv igen.

I morse efter frukosten så passade vi på att ta en promenad.

Jag älskar att vara ute och gå, har alltid gjort.

Och i morse så sken vårsolen mer än den har gjort på länge,

vilket gjorde promenaden ännu härligare. Såklart.

Även om vi bor mitt i stan, så försöker jag alltid ta mig bort mot naturen när jag är ute och går med Signe. Även om det bara är en liten skogsväg och genomfart till nästa kvarter. Jag älskar att andas in solen igenom träden och liksom njuta av den på det sättet. Att motorvägen ligger några meter åt höger och brummar på i rätt så högt tempo samtidigt som jag naturnjuter, det glöms bort i den sekunden.

Jag hade ju mina solglasögon på mig såklart. En liten invigning inför denna säsong. Och självklart så ville Signe också ha på sig sina, aningen för tajta i år och dags för ett par nya. Men de dög i de mest soliga partierna och det var minsann en väldigt nöjd liten soldyrkare som satt där och blev framrullad på trottoarerna.

Är det mysigt Signe?

-Yesssh! (Yes)

Jo.

Den allra första solen efter blötsnö och dis gör ju något med människan, helt klart. En tidig lördagsmorgon, då det brukar vara folktomt på stadens gator. Men inte idag, idag så var det människor ute lite överallt, i trädgårdarna, på gatorna och motionerande. När solen tittar fram, då vaknar staden till liv igen.

Och nu är det snart dags för lite fikabesök.

Ha en riktigt fin lördag!