När både kinderna och världen får färg igen.

Ah.

Det här vädret gör något med oss människor.

Det liksom väcker liv i oss. Och helt plötsligt så känns det där grå, trista diset lite längre bort och både kinderna och världen får färg igen.

Vi mötte upp morfarn och begav oss ut i solen, tidigt i förmiddags.

Morfarn och Signe. Vilket radarpar. Det pratades, om allt mellan himmel och jord. Jag gick en bit bakom, jag älskar att höra konversationerna, lite på avstånd. Den där mullriga morfarsrösten och den lilla lilla barnarösten. Det är så fint. Sen köpte han lunch åt oss. Morfarn. Och för första gången i år, så åt vi utomhus. En pastasallad i solen med två favoritpersoner, det är grejer det.

Sen kom faster Ninna förbi och drack lite kaffe med oss.

Och bjöd Signe på passionsglass.

Tänk att du är här nu.

Fantastiska årstid.

Mina föräldrar ska ju flytta. De har sålt sin lägenhet i stan med takterass och rubbet och ska nu bosätta sig i ett område nära vattnet, däromkring vi var idag. Så vi passade på att ta en promenad bort till nya lägenheten för att titta och det var verkligen riktigt fint. Ett helt perfekt boende för två livsnjutare av rang och en lekpark utanför, för barnbarnet. Där kommer de att trivas minsann. En liten bit utanför smeten, men nära till vatten och nära till oss och nära i överhuvudtaget till sånt som behövs.

Nu kör vi fredagskväll.

Och här vankas det Pizza.

Riktig fredagsmiddag alltså.

Och ledig tid, tillsammans.