Jag såg den här klädhängaren hos LeKiosk för en tid sedan och kan liksom inte riktigt släppa den.
Funderar starkt på att göra en egen?
Eller helt enkelt beställa deras.
Den är ju helt fantastisk.
Hej och hå.
Först och främst så gick barndansen jättebra i Söndags. Även fast Signe bestämde sig för att köra sitt eget lilla program och brydde sig inte alls om sin halvsvettiga mamma som skuttade efter henne och försökte göra samma sak som resten av gruppen.
Vad gör hon här när jag ska dansa? Såg det ut som om hon tänkte när jag kom där, med utsträckta armar och körde flygplanskoreografin som lärdes ut av dansläraren.
Sen då.
Sen fick Signe ont i munnen och de senaste två dagarna har spenderats i någon slags dimma. Det har inte sovits och det har ätits glass i stora lass. Det har tittats hysteriskt på Karlsson på taket och -Kicki (Madicken). Men mest av allt så har det varit ledsamt och tröttsamt och den där smärtan i munnen har varit i otrevligaste laget, inte alls trevlig, med andra ord. Vi har suttit och kramats i två nätter i rad, halvsovit i någon gemformad position, lutandes mot ugglekudden i soffan och utan napp, för den har gjort för ont att ha i munnen.
Beorna, som nu var för sig inte längre heter Bea, utan Beo.
Det gäller att variera.
Men alltså jag smäller av.
-Ignes! säger hon och sträcker sig efter de nya moccasinerna.
Hon bär dem stolt ut till hallen, eftersom jag har sagt att vi måste ha dem med oss.
Till hennes första barndansklass.
Och jag, spricker ju snart av förväntan. Som jag har längtat efter det här. Mest för att jag vet att hon kommer att tycka att det är så vansinnigt roligt. Och sen för att hon ska få gå tillsammans med sin bästa kompis Malte. Och sen för att vi kommer att få sitta där och titta, ha kärleksfjärilar flaxandes i magen och vara stolta över henne, varje söndag under hela våren.
Åh! Vad roligt det här ska bli.
Hos mäklarbyrån Fantastic Frank så finns det ju som vanligt fantastiska objekt till salu. Dessutom så gör dem något som jag faktiskt inte har sett någon annanstans. De använder sig av rörliga bilder och statister på sina visningsbilder. Och jag, tycker att det är döcoolt.
Vi får ju en inblick i hur det faktiskt kan vara att leva i lägenheten,
som förövrigt såklart är helt fantastisk.
Jo.
Det är aningen konstlat.
Och det är aningen överengagerat, kan jag tycka.
Men det är döcoolt, i allafall.
Och jag tror absolut att det här bara är början, på att använda sig av den här typen av visningsbilder.
Söder om Folkungagatan,
heter denna nya serie som börjar på kanal5 i morgon (2feb) 22.00.
Har ni sett trailern?
Kan det bli annat än bra det här?
Med Björn Gustafsson och Nour El-Refai i huvudrollerna.
Serien kretsar kring tre kompisar och en skäggshaman som driver ett kombinerat kafé, smoothiebar och gym ett par hundra meter från söder om Folkungagatan i Stockholm. Det är en lite ängslig serie, om allas vår stress, över att inte ha fattat grejen. Och ifall man tittar riktigt noga så finns där även hopp om att det går att hitta någon som är snäll mot en och gillar en för den man är och inte för hur många followers man har på instagram.
Detta är ett sponsrat inlägg.
Jag har alltid varit en riktig t-shirt och koftmänniska, jag älskar koftor av alla dess slag.
Jag älskar också att bära jeans och enkla t-shirts, speciellt som småbarnsmamma. Det skulle ju bara inte gå att härja omkring i överdetaljerade och avancerade kläder till vardags. Tröjor också, jag älskar tröjor. Perfekt att bara slänga på sig en snygg tröja och ändå känna sig välklädd.
Här kommer det 4 för de små
Och 4 för de stora.
1. Acne / 2. Acne / 3. Little Marc Jacobs / 4. Mini Rodini
(Alla fyra finns hos Oii)
Och håll i er.
Här blir det färgglatt värre.
1. Just female / 2. 5 preview / 3. Second female / 4. 2nd Day
(Alla fyra finns hos Isa Couture)
Jodå.
Det har varit en bra fredag idag.
Fart och fläkt, besök och bus och fika.
En liten skymt av hyllan, som ska penslas med lite Antique rose nästa vecka.
Tänk att det är februari i morgon. Det här är sista dagen på första månaden på det här året.
Det har varit en bra månad!
På många olika slags sätt.
Att näsan varit länge och mycket i böckerna har gett bra resultat på kursen, vi har sluppit alla elaka dagisbaciller och dagarna har som de ska göra, spenderats med Teo, som egentligen heter Anton och den numera nya favoriten Kay på förskolan. Signe har lärt sig att prata engelska, eller, ah! I allafall så har hon numera börjat säga -Yesh, i stället för Ja när hon svarar på tilltal. Undrar om det är hennes mamma som gör det? Snön har kommit, på riktigt såhär i slutet på månaden och Åre resan närmar sig.
Bästa svängen, Hökarängen!
Typiskt mig.
Här har jag gått i månader och liksom funderat på hur jag vill göra om i Signes rum. Stört mig något enormt på alla skrikiga färger helt plötsligt och funderat på hur jag kan få in lugnet därinne. Igår kväll så bestämde jag mig för hur jag ville att det skulle se ut i stället och idag så har jag redan hunnit rensa ur allt panikrosa, köpt en ny hylla som ska få en släng av kalklitir och flyttat ut hennes byrå till lilla hallen, för att få extra mycket plats.
Tack o bock.
De här bilderna har jag haft som inspirationsbilder.
Det här är ju så roligt!
Synd att allt tar sån tid bara.
Är en lagom virrig småbarnsmamma och egenföretagare, vars stora intressen är foto, design och inredning. Jag kombinerar projekt inom företaget med studier på Berghs School of Communication. Samlar på inredningstidningar och missbrukar sötlakrits. Är en sån där kreativ själ som älskar konst och projekt och fart och fläkt. Lever med sambo och dottern Signe (3år) i en lägenhet mitt i stan, med knarrande trägolv och elefantöra odlingar i köksfönstret. Välkommen!
