Jag äter nästan alltid mörkt bröd eller knäckebröd. Har alltid ansett att ljust bröd innehåller för mycket socker och vetemjöl, vilket det oftast gör också. Jag försöker få in Signe på samma spår, mörkt bröd är nyttigt. Men tydligen så enligt EU- förordningen om närings och hälsopåståenden så får man inte längre marknadsföra livsmedel med ordet ”nyttigt”.
Pågen har tagit fram ett bröd som är både ljust och nyttigt, där alla deras bröd innehåller 25% fullkorn och 7% fibrer, trots att de är ljusa och kanske ser sådär ohälsosamma ut. Så låt dig inte luras.
Men i reklamen, med de dansande brödgubbarna så säger dem i stället;
-Ett bröd som är både gott och notti-tatti-tatta-taaaaa….
Om Signe skrattade när hon såg denna lilla filmsnutt?
Högt och tydligt,
åt de dansande brödgubbarna och deras lilla sångsnutt.
Detta är en sponsrat inlägg i samarbete med Pågen
-Igne itta pouff!
Är en mening som går varm här i hemmet sen puffen fick en plats i vårt vardagsrum. Och betyder kort och gott, Signe sitta puff, såklart. Med en bestämd blick och med en hårborste i handen eller något annat som planerats för mamman och med det lilla fingret pekandes mot puffen, så säger hon även -Mamma itta pouff! Och då, då är det bara att sätta sig på puffen, bli borstad i håret, klättrad på, kittlad eller bli serverad fantastiska hemmagjorde kakor i färgglada burkar, som preciiiis tagits ur briougnen på hennes rum.
Tänk att den där pouffen skulle bli så lyckad.
Och med det, så säger vi;
God morgon onsdag!
Okej.
Det här huset har ju i princip allt.
Det här är ett hus, helt och hållet i min smak.
En villa på Hermelinstigen i Bromma.
Så.
Om du har 11,3 miljoner undanstoppat i madrassen eller lider av din alldeles förfärligt överflödiga ekonomi.
Ja, då tycker jag att du ska slå till.
Det blir en flytt!
Och vill du se fler bilder på huset så titta in på hemnet.se
Här hemma droppar sista dropparna ner i kaffebryggaren och jag har en feberprinsessa som dammsuger med sin lilla electrolux runt fotknölarna. Förhoppningsvis sista dagen hemma för henne idag, dessutom så kommer det över några vänner med sina barn på lunch idag och det blir perfekt och lagom socialt umgänge för henne innan förskolan i morgon.
Jag håller på och avslutar en kurs redan, tiden går så snabbt. Det har varit över förväntan att stoppa näsan i skolböckerna igen. Det har lärt mig, att man inte ska tro för lite om sig själv. Speciellt inte i fel situationer, där man faktiskt kan vara ganska och överträffande duktig på det man gör.
Så jäklans onödigt.
Nu kör vi tisdag;
med lunchsällskap av det allra bästa slaget, piggare feberprinsessor och annat som hör tisdagar till, kursavslut och nytt avsnitt på ”The Bachelor”, till exempel.
Signe har fått en alldeles ny hylla i sitt rum.
Ett gammalt blocketfynd som fick en helt annan kropp, en varm och rosa sådan med en känsla av fluff.
I hyllan så stod endast en ensam stålkorg, med ett par filtar i och den lilla älvan med stora gröna fötter som har alldeles sammetslena vingar.
Men det dröjde inte alls länge innan sakerna började flytta in.
Först så skulle alla böcker ställas prydligt i hyllan. På vänstersidan och mamman fick absolut inte hjälpa till.
-Ingnes! Sa Signe och lutade lite coolt mot ena hyllplanet för att vara extra tydlig med att hyllan minsann var hennes nu.
Hon såg väl min kärleksfulla blick mot hyllan och trodde väl att den där mamman tänkte boxera in den till sig, ha hyllan alldeles för sig själv, ha sina böcker i och sina filtar och älvor med stora gröna fötter som har sammetslena vingar.
Jag är nöjd.
Och glad över att Signe blev så glad över resultatet.
Nu längtar jag efter flufflampan, ännu mer.
Jag målade äntligen klart Signes hylla igår.
Nu i morse, när jag fick se den i dagsljus (om man nu kan kalla det här grådaskiga diset för dagsljus) så blev jag ännu mer nöjd än igår kväll, med färgvalet. Den ser så mjuk ut, nästintill fluffig och ger precis den där känslan som jag vill åt inne hos henne.
Såhär såg alltså hyllan ut innan den målades om.
Det är verkligen en viss känsla att måla med kalklitir.
Det är många saker som jag gillar.
Som att den doftar på ett visst sätt när den blandats klart, lite unket, men på ett mysigt sätt. Att färgen ser helt annorlunda ut innan den torkat helt. Som i sin tur inte alls tar lång tid. 2-6 timmar tar färgen att torka, så man ser liksom hur den bitvis fäster och ger en sådär mysig nyans och mjuk, men ändå rå och stenig känsla. Sen är den ju dessutom ekologisk, så den känns inte det minsta ”farlig” att pyssla med. Och, den fäster på allt. Inget förarbete behövs egentligen och du kan måla den på i princip vilket underlag som helst.
Ni ska självklart få se en bild på hyllan senare.
Men nu kör vi måndag!
Men alltså.
Med risk för att ta upp hela bloggen med det här inlägget och med risk för att sätta varenda kotte i renoveringstankar så måste jag visa er ett hus, ett hus som nyligen kommit ut och som ligger på;
Konvaljvägen 34 i Kungsbacka.
Ögongodiset startar redan i hallen.
(Till vänster, hänger den stora modellen av lampan som jag köpt till Signes rum).
Ett vardagsrum med mycket fönster, ljus och utrymme.
Jo, man tackar!
Ett lagom stort kök, med lagom mycket fluff.
Jodå, här skulle man trivas minsann.
Och ännu har vi inte kommit till de bästa bitarna..
Som den där klädförvaringen…
…eller det lilla spa´t och bastun.
Ett helt fantastiskt hus med alla tillbehör.
Spana in fler bilder hos hemnet.
Så var det söndag.
Jag har blivit bjuden på kaka hela morgonen. Kakan har lagats på Briospisen och det har vispats, rörts och grejats länge innan den kan serveras. Sen har den burits hela vägen från Signes rum och ut i vardagsrummet, där jag har suttit och gottat mig med morgonkaffet och nya numret av Sköna hem. Kakan består egentligen av olika slags små plast skålar i glada färger, med alla möjliga tillbehör i.
Fisk-kakan är populär, har jag hört.
Den lagas ofta och mycket och består av en turkos liten skål med Signes badfisk i.
Yummie.
Vi får se vad den här dagen har att erbjuda.
Jag ska i allafall måla klart skåpet i den där gudomliga färgen, antique rose.
Pyssliga söndagar, de e fint de.
Är en lagom virrig småbarnsmamma och egenföretagare, vars stora intressen är foto, design och inredning. Jag kombinerar projekt inom företaget med studier på Berghs School of Communication. Samlar på inredningstidningar och missbrukar sötlakrits. Är en sån där kreativ själ som älskar konst och projekt och fart och fläkt. Lever med sambo och dottern Signe (3år) i en lägenhet mitt i stan, med knarrande trägolv och elefantöra odlingar i köksfönstret. Välkommen!
