När den är på ingång.

Idag så har det känts i luften.

Våren!

Och det sägs att den är på ingång.

Jag får alltid enorma vårkänslor, just precis när våren är på ingång. Och då längtar jag ännu mer efter våren, den riktiga våren. Då det börjar sticka upp små krokusar ur marken, när gruset borstas bort från gatorna, eller när du blir lite förkyld för att du envisas med att gå ut i endast stickad tröja, trots att det egentligen är för kallt fortfarande. När solen lyser så starkt på dig och din stickade tröja, så att det nästan bränns på axlarna. När du tittar upp mot solen och liksom välkomnar den i ett djupt andetag. Den riktiga våren, ljuset efter mörkret.

Det, är den bästa tiden på året.

Det är liksom jag och Ronja Rövardotter.

Vi och våra vårskrik.

Men jag kan inte riktigt släppa ut mitt vårskrik så som Ronja gör i skogen. Jag tror att människor skulle titta konstigt på mig då, ifall jag flaxade runt som en vårskrikande dåre mitt i parken i stan. Men när jag bor i ett hus, intill en skog någon gång i livet, då ska jag vårskrika minsann.