De strålarna är viktiga om några.

Här håller man på att sätta morgonkaffet i halsen minsann.

Håll-i-hatten.

Är det inte en liten tillstymmelse till sol som tittar in igenom fönstren och skapar en synlig, men minimalisk skugga bakom rosorna?

Jag har nog aldrig saknat solen såhär mycket som jag gör just nu. Så fort minsta lilla solstrimma tittar fram igenom de grådassiga molnen, som vi förövrigt sett alldeles för mycket av senaste tiden, så blir jag alldeles lycklig.

Snart, snart, är vi där igen.

Och medan vi väntar så får vi glädjas åt de små strålarna som tittar fram emellanåt.

De som gör skuggor av alla hjärtans rosor på väggen och som gör så att man nästan sätter morgonkaffet i halsen, eftersom de känns som en historisk upptäckt.

De strålarna är viktiga om några.